Arkiv

I Brands första nummer för året har jag med en serie om när Morris går på en studiecirkel i kapitalet, vilket John såklart hånar honom för. Varför läsa en bok där alla redan vet slutet, att kapitalismen är dålig? John kommer på en lösning också - skriva sin egen efterföljare till Kapitalet.

Svenska Tecknares medlemstidning skriver om DSM-direktivet, som är en snårig historia. Jag fick förfrågan om att lätta upp texten med en illustration, så jag gjorde en där DSM ska sjösättas på en designfirma. Som ni ser så är det inte helt solklart vad DSM är.

Årets sista nummer av Galago är en specialare där en rad olika serietecknare tecknar en serie tillsammans. Anneli Furumark började och introducerade karaktärerna och miljöerna, sedan tog Johan Wahloo över, sen Bim Eriksson och sen jag! Jag valde att twista till det fullständigt och lämnade sedan vidare till Olivia Skoglund. Jätterolig idé och jag frångick mina ordinarie karaktärer och fick jobba utifrån andras premisser. Kul erfarenhet och utfallet av hela serien blev jättebra.

Morris och John ska spela på hästar. Det finns lika många taktiker som det finns hästar och våra vänner väljer taktiken namn = prestation. Har man en häst som vet att han kommer dö om han inte presterar, så borde det ju vara ett säkert kort. Eller? Lite slapp hyllning till mitt eget trav-spelande. Första gången jag spelade utan att spela på en andel så satsade jag en hundring och vann 1500. Sen är jag fast.

Tidningen Brand har tema antifascism och jag bidrog med en serie om vad som egentligen händer på ett nästesmöte i NMR. Det var befriande och väldigt roligt att få teckna någonting urspårat, slag-under-bältet och tramsigt. Det har jag inte gjort på ett tag så det här var väldigt trivsamt att teckna.

Galago har ett nummer med tema brott, och vad passar då bättre än lite good old scamming? John och Hunter samlar ihop djur i parken och säljer dyrt på exotiska djurmässor. Pengarna rullar in i vansinnig takt och allt ser bra ut. Till och med den skeptiske Morris låter sig imponeras. Ett möte på mässan gör att allt sätts på prov.

Min debut i tidskriften MAL handlar om AI. John och Morris jobbar som jourhavande kompis för ett vinstdrivande företag med uppdrag hos regionen. Givetvis provisionsbaserat och ju kortare stödsamtal desto mer provision. Hunter har en idé på hur man kan effektivisera arbetet med hjälp av AI och sätter upp en AI-styrd telefonsluss.

Tidningren Brands första nummer år 2023 handlar om det kaos vi befinner oss i som land, med allt vad det innebär. Jag medverkar med en kort serie om elstödet och ger lite konkreta råd till hur man kan tampas med att hålla värmen och inte bli ruinerad samtidigt.

I Galagos nummer på tema pengar medverkar jag med ett utdrag ur serien "Hur landet ligger" som handlar om när John och Morris åker till Norge för att arbeta. De råkar ut för allehanda äventyr, vissa mindre roliga än andra. Jakten på pengar och att göra det stora klippet är som vanligt deras ledstjärna. Serien kommer vara med i min nästa bok som just nu är under arbete och beräknas bli klar om ett år eller nåt.

Tidningen Brand hade tema "Mat" och jag bidrog med en serie som kretsar kring vårt hyckleri kring maten vi äter. Det får gärna vara lokalproducerat, ekologiskt och med hela människan i fokus. Men blir det för nära så slutar det vara roligt. Då är det bättre att leva i illusionen om vad maten vi äter egentligen är och kommer ifrån. Titeln är från ett klassiskt videoklipp med ett barn som skickar en videohälsning till sina föräldrar som ska käka ute. Jag har skrivit en novell tidigare som handlat om ungefär samma sak: en restaurang med närhetstänk, där djuret skjuts, flås och tillreds under samma tak. Novellen skulle vara lite framtidsdystopi och när jag bad en bekant läsa och komma med utlåtande så sa han "Fan vad coolt om det här hade funnits, då är man ju med på hela resan".

För omväxlingsskull så medverkar jag med en text i Galago, en kort krönika om att arbeta på en mack. Jag skriver om lite olika besökare vi har, en skäggig kollega som ber rånare att dra åt helvete. Läs här om du vill veta mer om det. Texten är som en liten hyllning till livet på en mack i Ångermanland. Jag har även illustrerat till texten.

John, Morris och Hunter bastar på badhuset och pratar politik apropå det stundande riksdagsvalet. Slentrianröstar man på Vänsterpartiet kan man lika gärna rösta på Sossarna, som är "the real deal" socialdemokrati, och är man beredd att rösta på (S) kan man lika gärna rösta på (C)... och så går resonemanget vidare. Ett oväntat möte i bastun gör att allt, i vanlig ordning, tokar ur.

I antologin "Tecknaruppropet mot kärnvapen och Nato", utgiven på Galago förlag och med Karin Z Sunvisson som redaktör så medverkar jag med en enruting om vems agenda vi egentligen driver. Viktigt upprop i dessa oroliga tider.      

Galago 152 har tema "Kropp" och jag medverkar med en serie om när John försöker sälja sina tjänster till sjukvården i Stockholm. Det går inte riktigt som han tänkt sig, men det finns alltid en plan B.

Från och med årets första nummer 2022 så kommer jag regelbundet medverka med korta seriestrippar i Svenska scooterklubbens medlemstidning "Scooteristen". Manus står Micke Nilson för och det kommer vara en hel del internskämt, anekdoter och scooternördande. Det här är första gången jag tecknar serier i klassisk strip-form, tre rutor med skämtet i sista rutan. Serierna kommer bara publiceras i medlemstidningen.

Från baksidestexten: Vem laddar elsparkcyklarna, levererar paketen och gräver gravarna på kyrkogården på undermåliga kontrakt? I Tommy Sundvalls satiriska äventyrsserier är det Morris, John och Hunter som gör det. I en ständig men hopplös jakt på pengar försöker de försörja sig på olika gig. 50 kr för varje uppladdad elsparkcykel, men vem betalar elräkningen? Om ett paket ska levereras från Stockholm till Pajala är det våra tre vänner som kör dag och natt. På sina äventyr i gigekonomin och på botten av senkapitalismen hinner de starta en fackklubb, bli vettskrämda på ett tomt hotell i Kramfors, utge sig för att vara finsk sjöpolis och droga en mellanchef med fentanyl. Som tre galna men cyniska Candide-typer tar de dagen som de kommer och hankar sig fram genom en vardag av vidriga arbetsvillkor, vänskap och en och annan öl.

Läs mer om boken här!

I årets sista nummer av Galago medverkar jag med ett längre utdrag ur min kommande bok "På äventyr i senkapitalismen". Hunter berättar om varifrån hans namn kommer och varför han är förbjuden att beträda norsk mark.

Jag skrev en text i Det grymma svärdet om några svenska filmer som jag gått och funderat på. Jag skrev om Eva och Adam, Det blir inte alltid som man tänkt sig och Alla älskar Alice. Trots att det i grunden är en kritisk text så tycker jag ändå väldigt mycket om svensk film. Istället för hollywood-lyckliga slut så har vi en lång och fin tradition av socialrealism. Visst, vi producerar mycket skit men även en del guldkorn, jag nämner en av de bästa svenska filmerna som gjorts i texten, vilken det är får du se när du läser DGS.

Galago nummer 148 har tema "Mat". Jag medverkade med en serie baserad på en idé jag och en kompis hade när vi var yngre: Om man tar en brödrost och lägger den på sidan så får man två väldigt små ugnar. Vi tänkte prova att göra panpizza på det sättet men kom aldrig till skott. I den här serien provar Morris och John att göra just det. Serien har namnet "Kreativ lösning" för att Johns kreativitet blommar ut på allvar i denna serie.

Brand nummer 3/2021 har tema Fackets kris och jag är med i nummerredaktionen, men har också tecknat en serie till numret med namnet "Hemkörd mat". Serien handlar om Foodora och de märkliga behov som skapas hos dess konsumenter. En kul anekdot: Jag såg på TV om någon som var på väg att ta bort sitt kök eftersom han "ändå mestadels åt ute, varför betala för yta man inte nyttjar?"

Haninge kommun gjorde tillsammans med ABF och Verbal förlag en jubileumsbok för Haninges finska minoritet och jag fick vara med på ett litet hörn i egenskap av barnbarn till finska invandrare. Jag skrev en text om min mormor som invandrat till Sverige och fortfarande pratar finska och har kvar banden till Finland, men som inte låtit detta gå i arv till sina barn (och därmed i förlägningen sina barnbarn). Mitt band till Finland lever fortfarande men det känns så långt bort fastän det är alldeles framför mig. Texten tar avstamp i detta och jag vill inte på något sätt hävda en finsk identitet, iallafall inte på de villkor som min mormor har.

Dödgrävarna är den fristående uppföljaren till Voijägarna, som gick som sommarföljetong i Arbetaren sommaren 2020. Nu har Morris och hans vänner sadlat om från att jaga elsparkcyklar till att gräva gravar på olika kyrkogårdar runtom i staden de bor i. Dagarna är långa och villkoren usla. En dag rinner bägaren över och de bestämmer sig för att slå tillbaka. Sen spårar det ur.

Under pandemin har vi alla behövt förhålla oss till masken. En del använder den, andra inte. Men en mask som var lite vanligare i demonstrationer förr om åren var den klassiska tshirt-ärmen, snusnäsduken, halsduken eller röjarluvan. Brand nr 2/2021 har temat "Generationer" och då bidrog jag med en serie om masker då och nu.

Luleåbaserade popbandet Krake släpper under 2021 en EP vid namnet "Det vanliga" jag har gjort omslaget till EP:n.

Lyssna på "Vi mot alla" här!

När jag var yngre åkte jag ibland med min morbror som jobbade med att köra ut läsk åt Coca-Cola. En gång var vi i Knutby ganska strax efter Knutbydramat och jag minns än idag en konstig stämning i byn. Det är väl det som är sant, resten av serien är påhitt.